Det slår mig om igen att jag ännu en gång som så många gånger förr befinner mig i den där rollen som röjsåg eller plogbil. Kanske en bättre metafor på mig (för er som känner mig) är ”vägvisare” eller katalysator. Vi tar Vägvisare. Låter trevligt men tydligt. Ett bestämt pekande med hela handen i en bestämd riktning. Jag som person är inte riktigt så där ”gå påig” och burdus som en röjsåg eller plogbil.
Ett ständigt återkommande mönster i mitt liv har nämligen alltid varit att strax innan eller ibland också långt före det blir vedertaget och var mans grej så är jag den som hittat, använt och glatts åt metoder, nyheter och lösningar. Förälskat mig, lärt mig, nyttjat, levt med och lärt ut. Jag ser möjligheten och jag är inte rädd att köra, prova och ta mig an. Sen när andra också kommit på samma sak då tycker inte jag det är kul lika längre. Det har tagit för lång tid helt enkelt. Då tom tycker jag att det är ganska tråkigt och tröttnat för länge sedan.
Varför tänker jag på detta då? Jo, jag är typen som gillar at reflektera över HUR jag fungerar och utvecklas genom och utav det. Jag hoppas att du också gör likadant. De flesta gör väl det.
Jag älskar ju att utforska det nya jag upptäkt och delar gärna med mig av det. Faktum är att jag tänker att vi är inte så olika vi människor ändå. Det jag kommer fram till och gillar det kan ju faktiskt va så enkelt att det kan hjälpa en och annan där ute om jag delar med mig av det. Vad är det värsta som kan hända liksom?!
Kanske är det kopplat till årstiderna dessutom. Det växelvis och varierande. Det som kommer och går. Blomstrar, dör, vilar, vaknar upp igen etc. (Oj, poetiskt och nästan lite vackert….Kanske ska ta å skriva en dikt:)
Vi kör väl på med ytterligare en metafor helt enkelt när jag ändå är igång. Våren och fröer som gror. Jag är nog trots allt lite intresserad av odling ändå. Denna heta potatis. Denna super trend. Inte minst en framtids och överlevnadsstrategi. Jag kan se att jag sått en hel del frön genom åren. En del gror och växer upp ordentligt och andra blir det ingenting av alls….eller inte det jag trodde iallafall. Jorden, vattnet och omständigheterna ville något annat. Men så stimulerande att se när det faktiskt blir något. När fröt föll i god jord.
Jag har hittills aldrig helt släppt ett vinnande koncept. Däremot kan Hur ändra sig på vägen. Flexibilitet och smidighet är nämligen en framgångsfaktor har jag fått lära mig. Så nu efter en tids bärande på nytt kan det vara lagom att stuva om lite. Omforma och ta fram vårdräkten 2019. Eller nu plogar man åkern väl? Vänder upp ny fin mörk jord. Tid för nya fräscha kläder.
E jag luddig nu :)?! Du har rätt och det är meningen….hihihi!
